Why??

Isak pratar, väldigt mycket.

Idag nådde jag på något sätt taket för vad mina öron klarar av. Inte bara det att han pratar mycket och högt, ställer sig fem centimeter från mitt ansikte och sedan upprepar vad han sagt en sisådär 4-8 ggr för att verkligen försäkra sig om att jag hört vad han sagt (även fast jag efter varje "mamma, vet du vad?" svarar, "vadå, Isak?"), han har verkligen, verkligen kommit in i den här fasen där han frågar om precis allting. Och då menar jag allt.

Om jag inte vet, så duger det absolut inte att säga som det är, att jag inte vet. För då blir han upprörd och skriker "men du måste veta!". Ibland kan jag ge ett svar, som tydligen inte duger varpå Isak rättar mig med ett enligt honom bättre svar men enligt mig helt fel. Detta följs av en evighetsdispyt i form av "nä", "jo", "nä", "jo", "nä"... (Jag inte bara vet bättre än 4-åringen, jag är mer envis också, right back at ya' kiddo)
Och hur svarar man på frågor som "vad består avokado av?".
Jag: "Ja, avokado är ju liksom avokado"
Isak: (lite frågande sådär) "Men vad är det gjort av?"
Jag: "Men en avokado är bara en avokado, den är gjord av avokado"
Isak: (lite lätt irriterat, läs: mamma är du trög?") "Ja men... vad är den gjord av?!"
Jag: (Lite desperat) "Avokado är en grönsak... frukt... eller grönsak. Den växer på ett träd, ett avokadoträd. Den heter avokado"
Isak: (Barnet halvskriker) "Men... vad-är-den-gjord-av?!!"

Nu under kvällen kom jag att tänka på ett klipp med Louis C.K som ger en helt fenomenal bild av hur det kan låta i en  småbarnsfamilj.
Dra fram klippet till 7 min. (Har man min humor så ser man hela klippet och är extra uppmärksam på slutet bara).

(För att se alla 6 delar sök på: Louis C.K - Shameless)