torsdag 28 april 2011

Ode till Farmor

I eftermiddags hade jag ett ärende till Farmors Stad. Så, jag flexade ut från universitetsvärlden lite tidigare enkom för att hinna spendera några timmar med världens underbaraste farmor.
När jag anländer känner jag doften av hennes långkok ända ut till trapphuset, herregud vad det luktade gott! Vi åt länge och pratade om allt från fiske i fjällen till hur rar min unge är. Efter maten bjöds det självklart på kaffe med kaka och sen lovar jag att jag var och är mätt för resten av den här veckan.

Söt som hon är så kunde hon ju inte vinka av mig utan att ha skickat med mig något. Utöver min favoritmat som packats ned i matlådor så fick jag några slantar som hon lagt undan till Isaks sparbössa (en påse enkronor - hon vet hur man gör en 4-åring lycklig), ett paket med nya dammtrasor, två par nystickade tjocksockar och sedan fick jag även med mig en liten burk fylld med knappar som hon sparat till mig.



Och det är det här jag tycker är så underbart med min farmor - allt är liksom så himla mycket "farmor": man ska ha med sig nya tjocksockar hem, man ska vara mätt och man ska få med sig något trevligt. Och när det trevliga, som den här gången, kom i en väldigt gammal vanillinburk så sätter det verkligen pricken över i:et. Det fina med min farmors presenter är att de för någon annan kan verka totalt betydelselösa, något de verkligen inte är för mig. Hon har alltid haft på känn vad man är i behov av: när jag hade flyttat hemifrån (under gymnasietiden = utfattig) så kom hon emellanåt med en skokartong fylld med ett klockrent innehåll - det var nudelpaket, soppa, hembakat fikabröd och alltid - en toarulle! Försår ni inte att kvinnan både är klok och kärleksfull och hon har humor!

Burken med knappar blev jag vädligt glad över. Det är ingenting jag pratat om, men hon vet att jag stickar, virkar och syr och gärna samlar på mig "krimskrams". Och är man som jag så vet en farmor som min, att en gammal vanillinburk från Kooperativa Förbundet fylld med knappar, det är kärlek det!

lördag 23 april 2011

Min påskvecka

Just nu är det två saker som gäller: studier och peugeot. Det första ger mig ren ångest, bara tanken "jag borde plugga..." får det att växa i munnen på mig. Ja, jag är skoltrött. Efter 5 år (!) av universitetsstudier känner jag nu att jag är trött, och less. Det tråkiga är att jag tycker att de ämnen jag läser är vansinnigt intressanta, egentligen. Men att behöva jobba ineffektivt genom att trassla med projektuppgifter (grupparbeten) och lägga ner större delen av tiden på att diskutera med andra människor om vem som har rätt eller översätta texter från engelska till svenska får mig att tappa fokus på vad jag egentligen läser.

Nå.
Nu glömmer vi ångestklumpen a.k.a universitetet.
Peugeon genomgår för tillfället avancerad kirurgi och jag jag skruvar och svär för glatta livet. Rätt ofta får jag stanna upp och klia mig i huvudet under tiden jag klurar på vad jag håller på med. Ibland känner jag mig även som en snorunge då sambon likt en pappa sådär pedagogiskt pekar och förklarar för mig vad alla delar är till för, lite då och då utbriter jag glatt "jaha!" när poletterna trillar ner för mig.
För en vecka sen såg det ut så här:



Idag lossade vi de sista bultarna och lyfte ut motorn. Jag tror att vi är ett rätt bra team i garaget, jag och sambon. Jag har överlåtit krälandet under bilen till honom, inte för att jag är rädd för att skita ner mig utan för att jag helt enkelt inte har muskelkraften för att dra loss fastrostade bultar.
Jag har ingen aning om vad vi ska göra imorgon. Det är som sagt första gången jag plockar ut en motor ur en bil, min bil. Det är delar som ska tvättas och delar som ska bytas. Motorutrymmet ska rengöras och de förvånansvärt små ytorna som är angripna av rost ska behandlas.

Nu passerade sambon och kommenterar mitt knapprande på tangenterna med  "men det verkar ju som att det  lossnat med skolarbetet nu!".
"Ehrm. Njae, ja, eh... bloggerpunktcom..."
Den där menande blicken han gav mig säger mig att jag borde återgå till annat nu. Trevlig kväll och glad påsk.

torsdag 14 april 2011

Känn lugnet!

Usch, vilken vecka jag haft! Två av veckans kvällar har jag suttit uppe till mitt i natten för att blir färdig med skolarbete, så gissa om jag varit trött...
Men nu är det över och jag återgår till någorlunda normala vardagar.

Idag unnade jag oss (mig och Isak) en lugn morgon. Jag lämnade honom hos dagmamman först vid nio, efter det har jag varvat dagen med skolarbete och städning. Herregud, det här huset var i det närmaste en sanitär olägenhet, men efter att ha dammsugit, kastat sängkläder i tvätten och rivit av med dammtrasan så känns huset beboeligt igen.

Efter middagen kom sambons arbetskamrat och lämpade av en motorlyft, så mest troligt blir det att riva ur innehållet i Peugeon till helgen.
Vi var med i en utställning under helgen som var, jag körde Peugeon in till stan men hon går verkligen som ett odjur, ojämt och ryckigt, stackarn. Inte så charmigt att jag har ett hål i kylaren heller, jag tyckte faktiskt att det var rätt pinsamt då jag stod och väntade i en korsning och det ångade över hela huven... Åja. men nu ska det åtgärdas. Förhoppningsvis så spinner hon som en katt lagom till sommaren.

Mina raringar i "Franska Hörnan"

tisdag 12 april 2011

"HejjagringerfrånföretagetXXochjagvillpresenteraettheltfantastiskterbjudandefördigsom..."

Har aldrig varit med om maken till telefonförsäljare att tala på utandning. Väntade tålmodigt på att luften skulle gå ur henne men det löjliga i situationen tog över och jag brast ut i skratt. Går det på automatik att vissa försöker prata över de eventuella kunderna, även om kunderna inte visar minsta tecken på att försöka tala emot?

Jag nöjde mig med att vänligt säga "tack, men nej tack" tio minuter senare, då syrebristen tydligen blev för stor. Men jag tog en liten konstpaus först, och lät det vara tyst en liten stund.

lördag 2 april 2011

(Halva) helgens projekt: Virkad matta

Så, nu har jag gett mig på att virka en matta och även färdigställt projektet. Jag kan konstatera att själva virkandet går relativt fort (en kväll och en eftermiddag) men att själva rivandet av lakan är otroligt tidsödande - och förbaskat dammigt!
Jag såg ut som en snögubbe efteråt, nös en hel del och fick dammsuga hela vardagsrummet.

Jag har utgått efter samma virkmönster som för korgen, men mitt tips är att lägga ut mattan på plant underlag emellanåt - ökningen kan behöva justeras och desto större radie desto färre ökningar per vav. Med andra ord: jag har ökat 8 maskor per varv, men efter halva mattans bredd borde jag ha övergått till att öka ca 6 maskor per varv för att i yttersta varven endast öka 0-4 maskor. Så - håll koll på mattans form och minska antalet ökningar när kanten visar tendenser till att böja sig i vågor.

Till min matta, som i exakta mått mäter 82 cm i diameter, så gick det åt ett helt påslakan. Det är synd att min (mobil)kamera tar så dåliga bilder, färgen kommer inte till sin rätt - mattan är väldigt färgglad och skiftar i isblått/mintgrönt då påslakanet jag använt mig av var randigt.
Jag hade velat göra mattan större, men de vita inslagen var restbitar från ett tidigare projekt och jag kände att nej, jag orkar inte sätta mig och riva fler lakan (dels för att det blir så dammigt, är så tråkigt och för att få tag i vitt så hade jag varit tvungen att ge mig på de lakan vi faktiskt använder. Sambon har med andra ord förbjudit mig att gå i närheten av linneskåpet...).



Var mattan ska placeras har jag däremot ingen aning om. Sambon föreslog toaletten, vilket jag tog som en förolämpning...